|
På smartastudier.se har en gratis e-bok om inlärning/studieteknik publicerats. Genom att läsa denna bok är det min förhoppning att du ska kunna förbättra din studieteknik rejält. Kort och gott, du ska kunna lära dig mer på kortare tid samtidigt som du har det roligare än förut. Smartastudier.se gör din redan fantastiska hjärna än mer fantastisk än förut.
Hjärnan
Världens största väv
Hjärnan kan liknas vid en gigantisk tredimensionell väv där varje enskild knut i väven är ihopkopplad med tusentals andra knutar. Om vi låter varje enskild knut i väven representera en hjärncell får vi en känsla för vår hjärnas fantastiska kapacitet. Vår tredimensionella väv - med lika många knutar som det finns stjärnor i vintergatan - skapar tillsammans ett fantastiskt, oöverträffat mästerverk. Vår hjärna är den mest komplexa och vackra konstruktionen på vår planet, värd all vår ödmjukhet, fascination och beundran.
F: Vad kan hjärnan liknas vid?
F: Hur många knutar/hjärnceller finns det i hjärnan?
Visualiseringsövning
Föreställ dig en hög med vävar och mattor (hjärnans kapacitet) i ett rum. Låt vävarna symbolisera vår hjärna och dess fantastiska kapacitet.
Hjärnan, det fantastiska maskineriet
Vår hjärna består av 100 miljarder nervceller som var och en har upp till 50 000 kopplingar till andra celler. Antalet möjliga kopplingar mellan alla hjärnceller är större än antalet atomer i hela Universum. Sammantaget gör det vår hjärna till det mest avancerade maskineriet på jorden. De enskilda hjärncellerna i vår hjärna kan liknas vid små bläckfiskar med en massa med armar som är sammankopplade med andra bläckfiskar. I armarna, dendriterna och axonerna, rör dig elektriska signaler med en hastighet av 120 m/sekund. Signalerna överförs mellan armarna av mer än 70 olika kemiska partiklar, så kallade signalsubstanser. När en mängd olika signaler passerat igenom ett nätverk av hjärnceller förändras nätverkets utseende, vilket medför att nya minnen skapas. Miljardtals förändringar i hjärncellerna varje sekund ger oss en fantastisk tankeförmåga. Att driva vår hjärna, som ständigt förändras, kräver mycket energi. Totalt konsumerar vår hjärna 20 % av syret och 60 % av sockret i kroppen Resultatet blir att hjärnan ständigt genererar en effekt på 15 Watt (en glödlampa genererar en effekt på ca 60 Watt). Detta innebär att vår 1 till 1,5 kilo tunga hjärna konsumerar mer energi per kilo kroppsvikt än någon annan kroppsdel. För att hålla igång vårt grapefruktstora, mycket energikrävande maskineri i huvudet behöver vi äta en rik och varierad kost. Hjärnan behöver socker, fett, proteiner och mängd olika mineraler. Det är också viktigt att motionera hjärnan. Precis som resten av kroppen behöver hjärnan motioneras, men denna gång inte med muskelarbete, utan med tankearbete.
F: Hur många miljarder hjärnceller finns det i hjärnan?
F: Hur snabbt rör sig de elektriska signalerna i hjärnan?
F: Hur förflyttar sig signalerna i hjärnan?
F: Hur många signalsubstanser finns det?
F: Hur skapas nya minnen?
F: Hur stor procentandel av kroppens syre och socker konsumerar hjärnan?
F: Hur stor är vår hjärna och hur mycket väger den?
F: Vilka ämnen behöver vår hjärna för att kunna arbeta?
F: Är det viktigt att motionera hjärnan?
Vänster och höger hjärnhalva
Människans hjärna består av två stycken nästan symmetriska hjärnhalvor, den vänstra och den högra hjärnhalvan. Både hjärnhalvorna är sammankopplade med hjärnbryggan som består av 300 miljoner hjärnceller. Trots att hjärnhalvorna ser likadana ut har de olika funktioner. Den vänstra hjärnhalvan är i huvudsak fokuserad på detaljer, logik, grammatik, språkförståelse och sekventiellt steg för steg tänkande. Den högra hjärnhalvan har något annorlunda uppgifter. Denna hjärnhalva fokuserar på helheten, rytm, toner, humor, fantasi, och bilder. I de flesta fall av avancerade tankeuppgifter sker ett samspel mellan vänster och höger hjärna. God språkförståelse kräver exempelvis både en känsla för vad orden betyder och vad människan bakom orden tänker och känner, något som avslöjas genom ordens tonfall och rytm. Ett avancerat matematiskt problem kräver ofta både god logisk och visuell förmåga. Även om vi använder både vår vänstra och vår högra hjärnhalva är det sant att den traditionella skolundervisningen fokuserar mer på vänster än höger hjärnhalva. Det är synd då vi uppnår bäst resultat genom att använda båda våra hjärnhalvor. Att så är fallet framgår vid studier av mycket framgångsrika människor. Universalgeniet Leonardo da Vinci var framstående inom både mekanik (som kräver logik) samt konst. Winston Churchill var en stor språkbegåvning, men också en skicklig konstnär. Churchills tavlor har sålts för mångmiljonbelopp. Albert Einstein hade en fantastisk visualiseringsförmåga samtidigt som han var bra på att spela fiol. Genom att utveckla båda våra hjärnhalvor blir vi mer mångsidiga och lättlärda.
F: Vilka två delar består hjärnan av?
F: Vad kännetecknar vänster respektive höger hjärnhalva?
F: Är båda hjärnhalvorna oftast involverade i avancerad problemlösning?
F: Vilken hjärnhalva har skolan traditionellt fokuserat mest på?
F: Hur påverkas vi när vi utvecklar båda våra hjärnhalvor?
Reptilhjärnan, däggdjurshjärnan och hjärnbarken
Varje hjärnhalva består av tre olika delar: reptilhjärnan, däggdjurshjärnan och hjärnbarken. I den djupt liggande reptilhjärnan regleras hjärnans grundläggande funktioner såsom medvetandet, sömnen och andningen. Utan en fungerande reptilhjärna överlever vi inte. I däggdjurshjärnan, som ligger mellan reptilhjärnan och hjärnbarken, finns vårt känslocentrum. Här regleras kärlek, lycka och ilska. I denna del finns också den “växelstation” som ser till att minnen lagras högre upp i hjärnan. Däggdjurshjärnan är mycket viktig för minnet. Skadas delar av denna hjärna försvinner vårt korttidsminne. Vi kan också bli mycket aggressiva eller slöa. I hjärnbarken sker det avancerade tänkandet. Det är storleken på detta grå, veckade ytskikt som skiljer oss från de flesta andra däggdjur. Fullt utvecklat skulle det täcka en yta av 75*75 cm. Hjärnbarken sköter uppgifter såsom planering, finare kroppsrörelser, språk, förståelse och visualiseringsförmåga. Genom att studera hjärnskador har hjärnforskare kommit fram till att vår hjärna består av en rad olika centrum, specialiserade på olika arbetsuppgifter. En allvarlig skada i den främre delen av hjärnan, frontalloben, skadar vår planering och organisationsförmåga. En allvarlig skada i den bakre delen av vår hjärna skadar vår visualiseringsförmåga. Tillsammans skapar hjärnans samverkande och specialiserade centrum vår fantastiska och mycket välutvecklade tankeförmåga.
F: Vilka delar kan varje hjärnhalva indelas i?
F: Vilka funktioner reglerar reptilhjärnan?
F: Vilka funktioner reglerar däggdjurshjärnan?
F: Vilka funktioner reglerar hjärnbarken?
F: Vilken del av vår hjärna skiljer sig mest från de delar som andra djurarter använder sig av?
F: Hur påverkar skador i olika regioner vår hjärna? Vilka två exempel ges?
Fantasi och vilja
Vår hjärna vill ha roligt. Om vi har det tråkigt så börjar våra tankar lätt irra iväg. Vi börjar tänka på annat, fantisera och dagdrömma. Även om vi anstränger oss att behålla fokus på det vi måste göra så besegrar fantasin oftast viljan. Det är därmed viktigt att vi försöker göra vårt lärande roligt. När både logiken och självdisciplinen i vänster hjärnhalva drar åt samma håll som fantasin och dagdrömmarna i höger hjärnhalva får vi en fantastisk kraft. Passion, genuint intresse och entusiasm gör underverk för vårt lärande. Försök därför att integrera både vänster och höger hjärnhalva i ditt lärande.
F: Vill vår hjärna ha roligt?
F: Vilken kraft vinner ofta när fantasi och vilja drar åt olika håll? Fantasin eller viljan?
F: Ska vi integrera båda våra hjärnhalvor i vårt lärande?
Sammanfattning på två rader
Hjärnan är en fantastisk maskin som består av två hjärnhalvor som i sin tur består av tre delar: reptilhjärnan, däggdjurshjärnan och hjärnbarken.
Tips för att träna hjärnan
Hjärnan kan tränas på en mängd olika sätt. Nedan följer en rad roliga tips på hur du kan träna upp din hjärna så att den fungerar ännu bättre.
· Försök att lär dig något nytt varje dag. Lär dig ett nytt språk. Läs lite i en bok. Fundera på innehåll i en tidningsartikel. Leta reda på en ny sida på Internet om ett ämne som du inte redan känner till. Det finns alltid en miljon nya saker att lära sig.
· Läs tidningen varje dag. Genom att läsa tidningen uppdaterar du dina gamla kunskaper samtidigt som du lär dig något nytt. Tidningsläsningaktiverarhjärnan.
· Lös korsord då och då. När du löser ett korsord så stimulerar du minnet samtidigt som du tränar hjärnans språkliga förmåga.
· Bryt gamla vanor. Ta en ny väg till jobbet. Åk en annan buss än du brukar. Borsta tänderna med vänster hand istället för höger hand. Gör en utflykt till en plats som dun inte varit på. Genomattändragamlavanorstimulerar du hjärnan.
· Testa att spela ett nytt strategispel på din dator. När du lär dig spela ett nytt strategispel så tränar du din logiska förmåga. Även klassiska brädspel såsom Risk, Stratego och Monopol kan rekommenderas.
· Gå på en kurs i ett ämne som intresserar dig. En kurs stimulerar din hjärna genom att du lär dig något nytt samtidigt som du möter nya intressanta människor. Det finns kurser i de mest vitt skilda ämnen, alltifrån vävning till segling.
· Försök att bygga upp en stimulerande vänkrets. Sociala kontakter är oerhört viktiga för vårt välmående och vår mentala hälsa. Vi behöverrättbalansavnyaochgamlavänner.
· Försök att göra en resa till en okänd plats då och då. Resor är mycket stimulerande. När du reser måste du aktivera en mängd olika center i din hjärna. Detta sker när du läser kartor, besöker en ny restaurang, pratar ett annat språk etc.
· Testa att spela bridge. Kortspelet bridge stimulerar både din logiska förmåga och din samarbetsförmåga.
· Spela memory. Kortspelet memory tränar ditt minne. Ofta är barn bättre på spelet än vuxna, så en ung medspelare kan vara ett mycket stimulerande sällskap.
· Spela ett frågesportsspel med dina vänner. Det finns en mängd roliga frågesportsspel: Jeopardy, Trivial Pursuit, och Barn Geni etc.
· Ifrågasätt dina egna åsikter och försök argumentera för den motsatta åsikten. Om du exempelvis ogillar bilköer, argumentera för att bilköer är bra. Om du tycker att det är bra att resa, argumentera för varför det är dåligt. Det är möjligt att se nästan alla problem från en mängd olika perspektiv.
· Försök att skapa så många möjliga ord som möjligt av bokstäverna i ett ord. Om du har ordet ”husbil” kan du exempelvis skapa orden hus, bil, bi, sil, bus, hu, is och bli. Med längre ord kan du skapa stora mängder av ord.
· Skriv ner alla ord som du kan komma på inom en kategori, exempelvis namnen på alla svenska trädsorter, alla länder du kan komma på, eller så många namn skådespelare som du kan komma på. Genom att göra detta kategoriserar du information samtidigt som du tränar din tankemässiga snabbhet.
· Skapa en berättelse eller dikt tillsammans med en eller flera vänner genom att berätta ett ord eller en mening var. Denna träning förbättrar din förmåga att samarbeta och lyssna. Dessutom har du roligt på samma gång.
· Prata eller skriv oförberett om ett ämne i två minuter. Kanske förvånas du över hur mycket du själv kan komma på.
· Köp en bok med gåtor. Läs växelvis upp gåtorna tillsammans med en person du känner.
· Skapa en blogg om ett ämne som du är intresserad av. Genom att skapa en blogg stimulerar du din hjärna samtidigt som du hjälper andra.
F: Nämn sju olika sätt du kan träna din hjärna på?
F: Hur stimulerar korsord vår hjärna?
F: Hur påverkar vänner i allmänhet vår hälsa?
F: Kan du nämna några olika sätt du kan bryta dina vanor på?
F: Vilka förmågor stimulerar bridge?
F: Hur stimulerar resor din hjärna?
Hjälpmedel
· Det finns en mängd olika spel du kan köpa: Stratego, Risk, Monopol, Trivial Pursuit, Jeopardy, Barn/Vuxen Geni, Master Mind, Schack, Alfapet och Othello.
Repetitionsfrågor, repetition nummer ett
F: Vad kan hjärnan liknas vid?
F: Hur många knutar/hjärnceller finns det i hjärnan?
F: Hur många miljarder hjärnceller finns det i hjärnan?
F: Hur snabbt rör sig de elektriska signalerna i hjärnan?
F: Hur förflyttar sig signalerna i hjärnan?
F: Hur många signalsubstanser finns det?
F: Hur skapas nya minnen?
F: Hur stor procentandel av kroppens syre och socker konsumerar hjärnan?
F: Hur stor är vår hjärna och hur mycket väger den?
F: Vilka ämnen behöver vår hjärna för att kunna arbeta?
F: Är det viktigt att motionera hjärnan?
F: Vilka två delar består hjärnan av?
F: Vad kännetecknar vänster respektive höger hjärnhalva?
F: Är båda hjärnhalvorna oftast involverade i avancerad problemlösning?
F: Vilken hjärnhalva har skolan traditionellt fokuserat mest på?
F: Hur påverkas vi när vi utvecklar båda våra hjärnhalvor?
F: Vilka delar kan varje hjärnhalva indelas i?
F: Vilka funktioner reglerar reptilhjärnan?
F: Vilka funktioner reglerar däggdjurshjärnan?
F: Vilka funktioner reglerar hjärnbarken?
F: Vilken del av vår hjärna skiljer sig mest från de delar som andra djurarter använder sig av?
F: Hur påverkar skador i olika regioner vår hjärna? Vilka två exempel ges?
F: Vill vår hjärna ha roligt?
F: Vilken kraft vinner ofta när fantasi och vilja drar åt olika håll? Fantasin eller viljan?
F: Ska vi integrera båda våra hjärnhalvor i vårt lärande?
F: Nämn sju olika sätt du kan träna din hjärna på?
F: Hur stimulerar korsord vår hjärna?
F: Hur påverkar vänner i allmänhet vår hälsa?
F: Kan du nämna några olika sätt du kan bryta dina vanor på?
F: Vilka förmågor stimulerar bridge?
F: Hur stimulerar resor din hjärna?
Intressantaövningar
· Testa att hitta så många småord som möjligt i vart och ett av följande ord: studieteknik inlärning och hjärna. Om du anstränger dig lite så hittar du säkert en hel del ord.
· Ta en annan väg till jobbet, skolan eller Universitetet i morgon. Hurkändesdet? Upplevde du någotnytt?
Slutord
Nu har du lärt dig mycket om hur din hjärna fungerar och hur du kan få den att bli ännu bättre än förut med lite hjärngympa. Grattis, genom att läsa detta kapitel har du gjort stora framsteg i ditt arbete!
  
© copyright Ibis Innovation 2010
| 
