Anteckningar

Snirkliga bokstäver eller fula kråkor

Har du någonsin suttit och tittat på hur studenter antecknar? Det är mer intressant än man kan tro. Nästan varje student har en egen anteckningsmetod. En student antecknar noggrant vartenda ord som sägs på föreläsningen. En annan student sitter och klottrar roliga gubbar i sitt anteckningsblock. Metoderna skiljer sig oerhört från student till student. Vad som förenar studenterna är emellertid att oerhört få av dem använder sig av någon vetenskapligt beprövad anteckningsmetod. I detta kapitel så presenteras dock fyra sådana metoder.

Visualiseringsövning

Föreställ dig ett flygande kollegieblock (anteckningsmetoder). Från det flygande kollegieblocket faller det ned fyra stycken papper (de fyra olika anteckningsmetoderna). Vart och ett faller ned mot varsin byggnad nere på marken (vars utseende påminner om anteckningsmetoden). Det första pappret faller ned mot ett modernt och mycket konstigt bläckfiskformat hus (tankekartor). Det andra pappret faller mot ett universitet (cornellmetoden). Det tredje pappret faller mot en nyplöjd åker (spaltmetoden) med djupa fåror på bredden. Det fjärde pappret faller ned mot en väg, kantad av höstackar (dashmetoden) som ligger på lite olika avstånd från vägen. Föreställ dig sedan att det bläckfiskformade huset och universitetet ligger på andra sidan vägen med höstackarna. En bit bort ser du en nyplöjd åker.

Att anteckna effektivt

Vetenskapliga undersökningar visar att studenter som antecknar lär sig mer än elever som inte antecknar. Det finns två huvudsakliga anledningar till detta. För det första stimulerar anteckningar lärandet under inlärningstillfället. Studenter som antecknar aktiverar sitt muskelminne samtidigt som de koncentrerar sig bättre. När du håller i en penna så vandrar dina tankar inte iväg lika lätt. För det andra så underlättas repetition kraftigt av anteckningar. Om du inte antecknar så glömmer du lätt bort vad du lärt dig under lektionen, kunskap som ibland inte går att finna någon annanstans. Många lärare ställer frågor på vad de berättat under lektionerna och inte bara på det som står i böckerna.

F: Lär sig elever som antecknar mer än andra elever?

F: Hur stimulerar anteckningar lärande?

Det går att föra anteckningar på en rad olika sätt, det finns emellertid sju olika råd som är bra att följa när du antecknar något från en föreläsning:

·    Var selektiv: Det är i det närmaste omöjligt att anteckna vartenda ord som en lärare säger då en lärare talar snabbare än elever skriver. Anteckna därför endast det viktigaste en lärare säger. Använd dig av nyckelord, viktiga ord som är centrala för det ämne läraren talar om. Om en lärare, under någon minut, talar om medeltida bondeuppror i Europa så är ordet “bondeuppror” ett nyckelord.

·     Var logisk: Skapa en logisk struktur för dina anteckningar så att de är lätta och följa. Det är också fördelaktigt om de olika delarna i anteckningarna hänger ihop med varandra. Anteckningarna bör inte bestå av en mängd fristående delar (exempelvis meningar) som inte är sammankopplade med varandra.

·     Skriv snyggt: Alla har vi olika handstilar. Oavsett handstil underlättar det om du skriver snyggt eller åtminstone läsligt. Snygga anteckningar är mycket roligare att läsa än fula anteckningar.

·    Använd dig av egna ord: Fyll inte dina anteckningar med komplicerade ord, använd istället dina egna ord. Försök att omvandla föreläsarens ord till dina egna ord. Genom att göra detta integrerar du lättare din nyvunna kunskap med din tidigare kunskap. Om du vill använda slang, eller humor i dina anteckningar, gör gärna det.

·     Använd symboler: Genom att använda symboler i din text reducerar du kraftigt mängden information du behöver skriva ner. Symboler är lätta att komma ihåg och kan dessutom kopplas samman med varandra så att det blir lätt att komma ihåg stora mängder information. Följande standardiserade symboler är mycket användbara: plus ( + ), minus ( - ), påverkar ( -> ) och förstår ej ( ? ). Symbolerna x2, x3, x4 o.s.v. kan användas om föreläsaren upprepade gånger understryker att någonting är viktigt. Genom att att använda dig av standardiserade eller egna symboler kan du underlätta ditt lärande.

·     Organisera dina anteckningar väl: Om du för anteckningar under en föreläsning, skriv ner föreläsarens namn och föreläsningens tema i ditt anteckningsblock. Om du sammanfattar en bok, skriv ner bokens och författarens namn. Skriv också ner vilka sidnummer anteckningarna gäller. Genom att göra detta blir anteckningarna mer användbara i framtiden (exempelvis som referenser i arbeten) samtidigt som det blir lättare att organisera anteckningarna om de skulle råka kommer i oordning, vilket anteckningar ofta har en tendens att göra.

F: Varför är det bra att vara selektiv när man antecknar?

F: Varför är det bra att vara logisk när man antecknar?

F: Vilka praktiska fördelar finns med att skriva snyggt när man antecknar?

F: Ska du använda dig av ditt vardagsspråk när du antecknar?

F: Vilka symboler kan du använda när du antecknar?

F: Hur ska du organisera dina anteckningar?

Ibland är det viktigt att veta vad en föreläsare tycker är viktigt och inte. Många föreläsare försöker signalera vad som är viktigt under deras föreläsningar, så lyssna efter följande signaler:

·     Upprepningar: En bra föreläsare upprepar det som han eller hon tycker är viktigt. Markera antalet upprepningar med x2, x3, x4, x5 o.s.v. i dina anteckningar.

·    Pauser: Innan föreläsaren börjar prata om något viktigt område brukar han ta en kort paus. Lyssna extra noga när föreläsaren tar en paus.

·     Tavlan: När förläsaren skriver något på tavlan är detta oftast viktigt. Skriv exempelvis alltid av definitioner av ord från tavlan.

·     Början/slutet: Ofta presenterar föreläsaren viktig information i början och slutet av en föreläsning. I början beskriver föreläsaren oftast vad föreläsningen kommer att handla om. I slutet av föreläsningen summerar föreläsaren oftast vad han eller hon har sagt. Var därmed extra uppmärksam i början och slutet av en föreläsning.

F: Vad indikerar upprepningar under en föreläsning? Hur kan du markera upprepningar

F: Vad indikerar en paus under en föreläsning?

F: Brukar det som skrivs på tavlan vara viktigt?

F: När brukar föreläsaren presentera extra viktig information under en föreläsning?

Det finns en uppsjö av olika anteckningsmetoder. Nedan presenteras fyra metoder som framgångsrikt använts i USA.

·     Användandet av tankekartor (också kallat Mindmapping av Tony Buzan). Tankekartor består av ett central nyckelord som är kopplat till andra nyckelord.

·     Cornellmetoden: en enkel anteckningsmetod som går ut på att man delar upp ett papper i två spalter och sedan sammanfattar anteckningarna i en spalt allra längst ner på pappret.

·     Spaltmetoden: med denna metod delar du upp ett papper i olika spalter. Du skriver sedan ner nyckelord i dina spalter. Fundera sedan på hur koncept på olika rader och spalter är relaterade till varandra.

·     Dashmetoden: en enkel anteckningsmetod där viktiga, övergripande, rubrikliknande nyckelord skrivs till vänster och där nyckelord som berör mer specifik, detaljerad information skrivs till höger.

F: Vilka fyra anteckningsmetoder har använts med framgång i USA?

F: Vad går det fyra anteckningen metoderna ut på i korta drag?

Tankekartor

Hjärnan kan liknas vid ett stort nätverk av associationer, en väv av idéer som är sammankopplade med varandra. Tankekartor (också ofta kallat Mindmaps) är en icke linjär anteckningsmetod som efterliknar hjärnans funktionssätt. På en tankekarta lagras information inte radvis utan i ett nätverk av nyckelord, som vart och ett triggar gamla (och ibland nya tankar). Vanliga anteckningar uppfattar vi ofta som tråkiga, en hög av papper, fylld med grå text som ibland är svår att läsa. Med tankekartor blir allt annorlunda. Med färg, form och bild stimulerar tankekartan vår fantasi och vårt minne. Tankekartor är en viktig, mycket användbar anteckningsmetod som du kan ha stor nytta av i de flesta ämnen. Genom att använda dig av tankekartor gör du dina studier både roligare och mer meningsfulla.

F: Vad är en tankekarta? Hur ser tankekartor ut?

F: Hur lagras information i en tankekarta?

F: Vad är fördelen med en tankekarta?

En tankekarta består av ett centralt nyckelord som är kopplad till andra nyckelord. Nedan beskrivs vilka element en tankekarta ska innehålla.

·     Ett centralt ord eller symbol som utgörhuvudtemat för all annan text på tankekartan. Det är bättre att använda en symbol än ett ord då ord begränsar vår associationsförmåga (en symbol rymmer mycket mer information).

·     Linjer som kopplar samman de ord som tankekartan består av. De viktiga linjerna ska vara tjockare/fetare än de mindre viktiga linjerna.

·     Nyckelord som beskriver de mest centrala delarna i det ämne som tankekartan handlar om. Nyckelorden ska trigga en kedja av minnen bestående av ord, ljud och bilder. Genom att använda dig av nyckelord så minskar du mängden text som du behöver skriva ner, något som medför att du kan använda din tid bättre. Mer än 90 procent av alla ord i vanliga anteckningar är onödiga.

·     Symboler är mycket användbara. Genom att använda dig av en symbol kan du hämta upp betydligt mer information ifrån minnet än om du använder dig av ord. Bäst är om de olika symbolerna på tankekartan på något sätt anknyter till varandra så att en symbol omedelbart väcker en eller flera andra symboler på tankekartan till minne.

·     Avgränsa innehållet på tankekartans olika grenar från varandra. Detta görs enkelt genom att använda olika färger på de olika grenarna. Färgerna gör tankekartan tydligare samtidigt som det blir det mycket roligare att gå tillbaka och använda anteckningarna under inlärnings viktiga repetitionsfas.

·     Lämna vita/tomma utrymmen på tankekartan, gör den inte alltför kompakt. När du lämnar kvar vita utrymmen så innebär det att du senare kan fylla i tankekartan med ytterligare information som du tycker är intressant eller viktig.

·     Använd pilar för att koppla samman olika nyckelord (i olika grenar) med varandra. Om ett nyckelord på en gren så i relation till ett annat nyckelord på en annan gren, rita då en pil som markerar detta.

·     Rita tankekartan på ett liggande papper då du då utnyttjar papprets yta maximalt.

·     Numrera ditt papper/tankekarta så du vet hur din nya tankekarta hänger ihop med dina andra tankekartor. Ange också vems information du baserar tankekartan på. Skriver ner boken eller föreläsarens namn.

F: Går det bra att använda en symbol istället för ett ord i mitten av tankekartan?

F: Ska de viktiga linjerna på tankekartan vara tjockare en de mindre viktiga linjerna?

F: Vad är ett nyckelord?

F: Är det en bra idé att använda olika färger på en tankekartas olika grenar?

F: Ska en tankekarta var kompakt med en massa med ord, streck och bilder?

F: Vad använder du pilar till på en tankekarta?

F: Hur ska du utnyttja papprets yta på en tankekarta?

F: Ska du använda sidnummer på dina tankekartor?

Förutom att en tankekarta liknar hjärnans funktionssätt och möjliggör användandet av ord, symboler och bilder i våra anteckningar finns också en hel del andra viktiga fördelar med tankekartor. En tankekarta skapar en god översikt över ett ämne, väcker lätt nya tankar, går relativt snabbt att göra och är dessutom mycket hjälpsam vid repetition. Tyvärr finns det också några nackdelar. Faktumet att delarna på en tankekarta är sammanbundna med varandra gör att den är mycket välstrukturerad. I många fall är detta till stor hjälp, men inte alltid. Ibland (speciellt vid brainstorming) är andra mer kaotiska tekniker mer användbara. En annan nackdel är att det tar ett tag att lära sig använda tankekartor, då det är en ny teknik som skiljer sig avsevärt från andra anteckningstekniker. Efter 10 – 15 tankekartor brukar dock flyt uppstå. Rent vetenskapligt är tankekartor en effektiv anteckningsteknik. Studenter som använder sig av tankekartor får bättre studieresultat än studenter som inte använder sig av tankekartor.

F: Vilka fördelar finns det med att använda tankekartor?

F: Vilka nackdelar finns det med att använda tankekartor?

Sammanfattning på två rader

En tankekarta är en bild bestående av ett centralt nyckelord som (genom linjer) är sammanbundet med en andra viktiga nyckelord. Nyckelorden ska trigga ord, bild och ljudminnen.

Tips, tankekartor

·     Använd en fyrafärgspenna när du ritar dina tankekartor. Med en fyrafärgspenna kan du snabbt byta färg och slippa därmed trassla med en massa med olika pennor.

·     Om du använder tankekartor när du sammanfattar innehållet i en bok, utveckla då tankekartan stegvis med ditt läsande, på så sätt närmar du dig ämnet på behagligt sätt, utan att ämnet känns “otäckt” eller alltför överväldigande. Följande trestegsmetod kan användas:

(1) Efter det att du bläddrat igenom boken för första gången, rita ut tankekartans centrala mittsymbol.

(2) När du följande dag slutfört den andra genomgången av boken, rita ut tankekartans grenar och huvudnyckelord.

(3) Efter detta kan du sedan stegvis fylla på din tankekarta så att den blir alltmer finmaskig när du tränger djupare och djupare in i boken.

·     Om du använder dig av tankekartor under en föreläsning, förbered dig innan föreläsningen så att du på ett ungefär vet hur du ska disponera din tankekarta (om möjligt).

·     Tankekartor är mycket användbara när du går igenom stora mängder anteckningar.

·     Om du studerar ett naturvetenskapligt ämne, dela upp pappret i två sektioner. Rita en tankekarta på övre delen av sidan och använd den nedre delen av sidan till beräkningar.

·     När du samlat på dig en mängd tankekartor om ett ämne, plocka ut de mest centrala idéerna bland dina anteckningar och sammanfatta dem på en enda stor tankekarta (A3 eller A2 format). På detta sätt får du en mycket god överblick över ditt ämnesområde.

·     Använd tankekartor när du gör ett prov/tenta. Du kan använda tankekartor på följande sätt:

(1) Läs igenom alla provfrågorna.

(2) Välj sedan ut de frågor du ska svara på.

(3) Skapa därefter en enkel tankekarta för varje fråga du tänker svara på.

(4) Bestäm hur du ska disponera den tid som står till ditt förfogande under tentan.

(5) Utveckla de tankekartor du börjat skapa så att de blir mer detaljerade.

(6) Övergå till att skriva den text som kommer att utgöra ditt svar på frågorna.

Utgå från tankekartan under ditt skrivande. Genom att använda denna sexstegsmetod så närmar du stegvis dit svar på ett behagligt sätt. Steget från ett tomt papper till ett papper fullt med text blir mindre, något som ger dig ökad trygghet och minskad nervositet (de flesta studenter är nervösa inför en tenta). Dessutom disponerar du din text bättre när du i ditt skrivande utgår från ett översiktligt svar på en fråga, texten blir mer balanserad och du undviker därmed att skriva alltför mycket eller för lite om vissa delområden. Ofta upptäcker du också oväntade kopplingar mellan tankekartans olika delar och nyckelord, något som du kan har stor nytta av i ditt skrivande.

·     Använd tankekartor för att utvärderar positiva och negativa aspekter av ett val. Fyll upp en gren med de positiva konsekvenser som ett val har och fyll sedan upp en andra gren med de negativa konsekvenser som ett val har. Du skapar på detta sätt en väldigt överskådlig plus och minus “lista”.

·     Lär dig ett ämne snabbt genom att samarbeta med dina klasskamrater. Dela upp böckerna i en kurs och läs en bok var. Sammanfatta sedan era böcker med varsin tankekarta och kopiera upp dem så att alla gruppmedlemmarna får varsin tankekarta. Använd sedan tankekartorna som stöd när ni presenterar era böcker för varandra. Genom att använda er av denna metod kan du och dina klasskamrater snabbt lära er mycket på mycket kort tid.

F: Hur kan du använda en tankekarta under en tenta?

F: Hur kan en grupp bestående av flera klasskamrater använda en tankekarta?

Hjälpmedel

Nuförtiden finns det en mängd olika datorprogram som kan användas för att göra tankekartor. Fördelen med datorprogram är att du: slipper sudda, kan flytta olika nyckelord lätt, har tillgång till en massa med symboler, kan klippa in snygga bilder i tankekartan och att du (ibland) kan konvertera tankekartan till en löpande text. Nackdelen med en datorbaserad tankekarta är att den inte blir lika personlig, och att handens muskelminne inte aktiveras på samma sätt som när skapar/ritar en tankekarta för hand. Nedan presenteras en lista med länkar till olika webbsajter som kan vara användbara om du önskar använda din dator för att skapa tankekartor.

·     iMindMap: programvara utvecklad av tankekartans (mindmappens) skapare Tony Buzan. Med hjälp av sin specialistkunskap inom området har Tony Buzan utvecklat en mycket bra och visuellt tilltalande programvara som tyvärr är något dyr.

Pris: 62 – 189 USD

www.imindmap.com

·     conceptdraw: ett omfattande program med en mycket stor mängd av olika symboler som användas när du konstruerar din tankekarta. Datorprogrammet är mycket bra, men tyvärr precis som iMindMap något dyrt.

Pris: 162 Euro

www.conceptdraw.com

·     inspiration: ett bra program för tankekartor som är något billigare än conceptdraw och iMindMap.

Pris: 60 USD

www.inspiration.com

·     freemind: ett något enklare program för tankekartor som har den stora fördelen att det är gratis. Programet utvecklas och förbättras också ständigt då det är baserat på öppen källkod.

Pris: 0 USD

www.freemind.sourcefog.net/wiki/index.php

·     flickr: på denna sajt finns ett stort register av tankekartor. Sök på ordet “mindmaps” för att finna de vackra och inspirerande tankekartorna.

www.flickr.com

·     YouTube: Mindmappens skapare Tony Buzan förklarar här i ett kort föredrag hur man går tillväga för att skapa mindmaps. Filmen är mycket bra och synnerligen pedagogisk. När du söker på nyckelorden “Tony Buzan” och “Mindmap” så finner du snabbt filmen.

www.youtube.com

Övningar

1.   Rita en tankekarta om ämnet tankekartor. Vilka fördelar finns? Vilka nackdelar finns? Vilka fördelar finns med att använda dator för att skapa tankekartor? Hur är tankekartor uppbyggda? Vilka element ska finnas med i en tankekarta? Låt kreativiteten spruta.

2.   Rita en tankekarta över vad du ska göra med ditt liv. Var vill du helst resa i framtiden? Hur vill du att din framtida partner ska se ut? Vilka ämnen skulle du kunna tänka dig att studera i framtiden?

Cornellmetoden

Cornellmetoden utvecklades för 40 år sedan av Dr.Walter Pauk som var professor i pedagogik på Cornell University, USA. Under sina föreläsningar uppmärksammade han att hans studenter var dåliga på att anteckna. För att avhjälpa problemet skapade en enkel och slagkraftig metod som enligt vetenskapliga undersökningar ger bättre studieresultat än de flesta andra anteckningsmetoder. Cornellmetoden lämpar sig väl för de flesta ämnen och kan med fördel kombineras med exempelvis tankekartor. Dr Walter Pauks anteckningsmetod skapar en mycket klar och tydlig struktur för anteckningarna, en struktur som gör det lätt för dig att gå igenom anteckningarna vid senare repetitionstillfällen. Nedan beskrivs hur man antecknar enligt Cornellmetoden:

F: Vid vilket universitet är Cornellmetoden utvecklad?

F: Går det att kombinera Cornellmetoden med tankekartor?

·     Ta fram ett papper och dela upp pappret i tre fält. Det vänstra fältet ska vara ungefär fem cm brett, det högra fältet ska ta upp resten av papprets högra utrymme. Längst ner på pappret ska du dra en horisontell linje så att pappret har en sex rader bred marginal längst ner.

·     Skriv namnet på kursen, föreläsningens tema och förläsaren längst upp på pappret, allt detta är bra eftersom det skapar struktur och ordning bland dina anteckningar.

·     Skriv ner löpande anteckningar från föreläsningen i den högra spalten.

·     Summera upp föreläsningens huvudpunkter på papprets vänstra, smala spalt. Gör detta efter det att föreläsningen har avslutats. I den vänstra spalten kan du också skriva ner frågor vars svar du finner i den högra spalten.

·     Gå igenom anteckningarna direkt efter föreläsningen, förhör dig själv genom att täcka över den högra delen av pappret.

·     Summera kort upp föreläsningens huvudpunkter på de sex rader som står till ditt förfogande längst ner på pappret.

·     Använd minst tio minuter i veckan för att gå igenom dina gamla anteckningar.

F: Hur delar du upp ett papper enligt Cornellmetoden?

F: Vad skriver du ned i den högra spalten? Vad skriver du ned i den vänstra spalten?

F: Hur går du igenom dina anteckningar efter en föreläsning?

Cornell metoden skapar precis som tankekartor snabbt en överblick över ditt ämne samtidigt som den uppmuntrar till reflektion över de huvudteman som finns bland anteckningarna. Metoden är också mycket användbar när många nya ord/begrepp definieras under ett kursmoment. Cornellmetodens värde ökar när svårigheten på det ämne som du studerar ökar (något som också gäller de andra anteckningsmetoder som tas upp här). Effektiva anteckningsvanor blir därmed viktigare och viktigare ju äldre du blir.

F: Vilka fördelar finns med Cornellmetoden?

F: Vilka nackdelar finns med Cornellmetoden?

Sammanfattning på två rader

Cornellmetoden är en enkel anteckningsmetod som går ut på att man delar upp ett papper i två spalter och sedan sammanfattar anteckningarna i en spalt allra längst ner på pappret.

Tips

·     Använd dig av förenklingar när du antecknar och utelämna överflödiga ord. Du behöver inte skriva av allt som föreläsaren säger. Du behöver inte heller skriva en grammatiskt korrekt text. Kom ihåg att dina anteckningar vanligtvis är till för endast dig, ingen annan kommer att se dem. Om du tycker att en idé eller teori som föreläsaren presenterar är dålig, skriv exempelvis d - (förkortning av dålig och minus). Om du tycker att en idé är bra, använd ordet b + (förkortning av bra och plus). Skapa ditt eget “skafferi” av symboler, och glöm inte att utelämna onödiga småord i anteckningarna. Koncentrera dig på att anteckna nyckelord.

·     En bra metod för att göra en text mer engagerande är att använda sig av frågor. Fyll gärna den vänstra spalten med en massa med frågor som du sedan besvarar själv.

·         Om du önskar kan du sammanfatta informationen i spalten längst ner på sidan med en tankekarta.

·     Använd gärna en färgpenna när du antecknar. Anteckningar som är färggranna är mycket roligare att läsa än svartvita anteckningar. Försök också göra dina anteckningar personliga. Rita gärna lite bilder och symboler i den högra spalten. En rolig bild livar alltid upp en.

F: Är det viktigt att dina anteckningar är grammatiskt korrekta?

F: Hur kan du kombinera Cornellmetoden med tankekartor?

F: Är det en bra idé att använda sig av en färgpenna?

Hjälpmedel

Det finns en mängd olika datorprogram som kan underlätta för dig att ta anteckningar. Nedan presenteras några sådana program:

·     Notalon: Datorprogram som underlättar för dig att skapa anteckningar enligt Cornellmetoden. Programvaran är gratis och specialanpassad efter metoden.

Pris: 0 USD

http://notalon.sourceforge.net/

·     Productivity Portfolio: På denna sida finns instruktioner för hur du skapar Cornell mallar (templates) i Microsoft Words.

Pris: 0 USD

http://www.timeatlas.com/mos/5_Minute_Tips/

General/Word_Templates_and_Cornell_Note_Taking/

·     Cornell-Notes: mycket enkel och lättanvänd PDF-generator som skapar snygga sidor som är designade efter Cornellmetoden.

Pris: 0 USD

http://www.eleven21.com/notetaker/

Övningar

1.   Titta på Aktuellt eller Rapport och anteckna vad nyhetsuppläsaren säger. Använd Cornellmetoden när du antecknar.

2.   Läs igenom en längre debattartikel. Testa om Cornellmetoden går att använda även i detta fall. Vad tycker du var bra respektive dåligt med anteckningsmetoden? Kan du komma på en egen variant av Cornellmetoden som är bättre? Det finns många varianter av Cornellmetoden. Bill Gates, grundaren av Microsoft, använder sig exempelvis av ett papper som är uppdelat i fyra fält.

Spaltmetoden

Spaltmetoden är en metod som innebär en rad fördelar för dig när du antecknar. Genom att använda dig av spaltmetoden skapar du en god överblick över ditt ämne samtidigt som du på ett mycket tydligt sätt du klargör relationerna mellan olika koncept. Utöver detta har spaltmetoden också fördelen att vara ett mycket välstrukturerat anteckningssätt. Som med alla andra anteckningsmetoder finns det också nackdelar. Spaltmetoden kräver en hel del förberedelser. Utöver detta tar metoden också ett tag att lära sig. En förutsättning för att metoden ska fungera är att lektionen har en viss struktur. Som helhet fungerar spaltmetoden bättre för samhällsvetenskapliga ämnen än naturvetenskapliga ämnen. Speciellt lämpad är metoden för ämnen historia. Spaltmetoden används på följande sätt:

F: För vilka ämnen passar spaltmetoden bäst?

F: Är spaltmetoden väl lämpad för ämnet historia?

·     Ta reda på vad föreläsningen/lektionen handlar om innan du kommer dit. Försök därefter återkalla det du kommer ihåg om ämnet. På detta sätt aktiverar du ditt minne innan föreläsningen. Det blir också lättare att strukturera anteckningarna. Om förläsaren lägger ut Powerpointpresentationer på nätet, läs igenom dessa innan du kommer till föreläsningen, inte (långt) efteråt.

·     Dela upp ditt anteckningspapper i ett lämpligt antal spalter, namnge därefter spalterna. Om du studerar historia kan du exempelvis använda rubrikerna “årtal”, “händelser”, “kända personer” och “kuriosa” (förutsatt att detta passar föreläsningens innehåll).

·     Lyssna noggrant under lektionen och för in nyckelord i den kolumn som passar bäst. Du behöver inte använda fullständiga meningar när du antecknar. Det viktiga är att du skriver tydligt och snyggt så anteckningarna senare blir behagliga att läsa igenom. Använd också gärna färgpennor för att liva upp anteckningarna lite grann.

·     Gå igenom föreläsningarna direkt efter lektionen. Fundera på hur olika koncept är relaterade med varandra. Vilka kopplingar finns mellan de olika rutorna på pappret? Hur är exempelvis namn, årtal och kända personer relaterade med varandra?

F: Är det bra att ta reda på vad föreläsningen handlar om innan du kommer dit?

F: Hur använder du dig av pappret enligt spaltmetoden?

Sammanfattning på två rader

Med spaltmetoden delar du upp ett papper i olika spalter. Du skriver sedan ner nyckelord i dina spalter. Fundera sedan på hur koncept på olika rader och spalter är relaterade till varandra. Tänk!

Tips

·     Använd nyckelord och symboler när du antecknar. Du kan också placera enkla mindmaps i spalterna.

·     Innan du börjar lyssna på föreläsningen, fråga läraren om vad föreläsningen kommer att handla om. På detta sätt kan du enklare strukturera dina anteckningar, välja rubriker etc.

·     Använd metoden för att skapa en enkel och tydlig översikt över ett ämne som är rörigt. Ämnet historia innehåller exempelvis ett överflöd av årtal, händelser och personer. Innan en krävande tenta kan du exempelvis snabbt göra en mycket användbar översikt, baserad på spaltmetoden.

F: Är det en bra idé att använda sig av symboler när man antecknar?

F: Fungerar spaltmetoden bra när man vill skapa en enkel struktur i ett rörigt ämne?

Hjälpmedel

Words + skrivare: Dela upp sju stycken nyskapade Wordfiler i en, två, tre, fyra, fem, sex respektive sju spalter (fler spalter får du knappast plats med). Printa sedan ut 50 exemplar av varje fil så att du får 350 papper. Slutresultatet blir både snyggt och tidsbesparande. Det tar lång tid att dela upp 100-tals papper i spalter med hjälp av en linjal. Att dra hundratals streck är knappast en meningsfull syssla.

Övningar

Testa Spaltmetoden under en föreläsning. Vad tyckte du om den? Hjälpte den dig eller inte? Vad var bra och dåligt? Tänker du använda dig av den I framtiden, och i så fall i vilka ämnen?

Dashmetoden

Dashmetoden är en enkel metod som går bra att använda i de flesta icke naturvetenskapliga ämnen. Genom att använda Dashmetoden blir dina anteckningar välstrukturerade, något underlättar för dig när du ska repetera inför tentor etc. Med dashmetoden framträder ämnen och den relation de har med varandra mycket tydligt. Dashmetoden används på följande sätt:

F: I vilka ämnen går det bra att använda dashmetoden?

F: Vilken stor fördel finns med dashmetoden?

·     Ta fram ett linjerat eller blankt papper. Skriv ner datumet och namnet på föreläsaren längst upp på pappret. Notera också kursens namn.

·     Organisera dina anteckningar så att övergripande “rubrikliknande” information placeras till vänster och mer detaljerad information placeras till höger. När föreläsaren påbörjar föreläsningen, skriv ner det ord/rubrik som bäst beskriver föreläsningens tema all längst till vänster. När föreläsaren sedan blir mer specifik, fyll på med ytterligare information ett steg till vänster. När föreläsaren slutligen börjar tala om detaljer, skriv ner de nyckelord som bäst beskriver det han talar om ytterligare (ett andra) steg till vänster. Slutligen får du en hierarki av fakta där fakta till vänster är viktiga för helhetsförståelsen och fakta till höger är viktiga för detaljförståelsen.

·     Använd nyckelord och symboler när du antecknar. Använd dig gärna av dina egna förkortningar.

F: Vad ska stå högst upp på pappret?

F: Hur använder du dig av dashmetoden när du antecknar?

Dashmetoden är bäst att använda när föreläsaren håller en välstrukturerad föreläsning, gärna med en tydlig “outline”. Den största nackdelen med att använda metoden uppkommer när föreläsaren talar för fort. Metoden blir också svår att använda om föreläsaren hoppar mycket mellan olika ämnen. En ytterligare nackdel är det är svårt att lägga till ytterligare information till anteckningarna om det senare skulle behövas.

F: När är det en fördel att använda dashmetoden?

F: När är det en nackdel att använda sig av dashmetoden?

Sammanfattning på två rader

Dashmetoden är en enkel anteckningsmetod där viktiga, övergripande, rubrikliknande nyckelord skrivs till vänster och där nyckelord som berör mer specifik, detaljerad information skrivs till höger.

Tips

·     Använd dig gärna av färger för att göra anteckningarna tydligare och roligare. Du kan exempelvis använda en färg för varje tema som föreläsaren går igenom.

Hjälpmedel

Det finns en mängd olika datorprogram som kan underlätta för dig att ta anteckningar. Nedan presenteras några sådana program. Många av de program som presenteras nedan kan användas inom en rad olika områden (absolut inte enbart bara för Dashmetoden, det är metoden alltför enkel för):

·     Microsoft Words: En vanlig ordbehandlare kan med fördel användas för anteckningar med Dashmetoden. Words har inte några specialfunktioner för Dashmetoden, men det har däremot OneNote som levereras som en del av Officepaketet. OneNote är ett specialutvecklat program för anteckningar.

Pris: ca 1000 SEK (inkluderat Excell, PowerPoint och OneNote)

www.microsoft.se

·     Open Office: Är ett gratisprogram som med fördel kan användas istället för Microsoft Words även om Microsoft Word håller något högre kvalitet, speciellt när det gäller stavningsfunktionen. Även Excell och Powerpoint kan laddas ner gratis i Open Office format. Alla Open Office filer kan sparas i Word format och går därmed enkelt att öppna med Microsoft Word.

·         Pris: 0 SEK

www.openoffice.org

·     Omni Note: specialutvecklad gratisprogramvara för Dashmetoden utvecklad för Appledatorer. Användarna av programvaran är mycket nöjda.

Pris: 0 SEK

http://www.omnigroup.com/applications/omnioutliner/

Övningar

Titta på ett vetenskapsprogram och anteckna vad du ser och hör medhjälp av Dashmetoden. Vad tyckte du var bra och dåligt med metoden? Kommer du använda den i framtiden?

Repetitionsfrågor, repetition nummer ett

F: Lär sig elever som antecknar mer än andra elever?

F: Hur stimulerar anteckningar lärande?

F: Varför är det bra att vara selektiv när man antecknar?

F: Varför är det bra att vara logisk när man antecknar?

F: Vilka praktiska fördelar finns med att skriva snyggt när man antecknar?

F: Ska du använda dig av ditt vardagsspråk när du antecknar?

F: Vilka symboler kan du använda när du antecknar?

F: Hur ska du organisera dina anteckningar?

F: Vad indikerar upprepningar under en föreläsning? Hur kan du markera upprepningar

F: Vad indikerar en paus under en föreläsning?

F: Brukar det som skrivs på tavlan vara viktigt?

F: När brukar föreläsaren presentera extra viktig information under en föreläsning?

F: Vilka fyra anteckningsmetoder har använts med framgång i USA?

F: Vad går det fyra anteckningen metoderna ut på i korta drag?

F: Vad är en tankekarta? Hur ser tankekartor ut?

F: Hur lagras information i en tankekarta?

F: Vad är fördelen med en tankekarta?

F: Går det bra att använda en symbol istället för ett ord i mitten av tankekartan?

F: Ska de viktiga linjerna på tankekartan vara tjockare en de mindre viktiga linjerna?

F: Vad är ett nyckelord?

F: Är det en bra idé att använda olika färger på en tankekartas olika grenar?

F: Ska en tankekarta vara kompakt med en massa med ord, streck och bilder?

F: Vad använder du pilar till på en tankekarta?

F: Hur ska du utnyttja papprets yta på en tankekarta?

F: Ska du använda sidnummer på dina tankekartor?

F: Vilka fördelar finns det med att använda tankekartor?

F: Vilka nackdelar finns det med att använda tankekartor?

F: Hur kan du använda en tankekarta under en tenta?

F: Hur kan en grupp bestående av flera klasskamrater använda en tankekarta?

F: Vid vilket universitet är Cornellmetoden utvecklad?

F: Går det att kombinera Cornellmetoden med tankekartor?

F: Hur delar du upp ett papper enligt Cornellmetoden?

F: Vad skriver du ned i den högra spalten? Vad skriver du ned i den vänstra spalten?

F: Hur går du igenom dina anteckningar efter en föreläsning?

F: Vilka fördelar finns med Cornellmetoden?

F: Vilka nackdelar finns med Cornellmetoden?

F: Är det viktigt att dina anteckningar är grammatiskt korrekta?

F: Hur kan du kombinera Cornellmetoden med tankekartor?

F: Är det en bra idé att använda sig av en färgpenna?

F: För vilka ämnen passar spaltmetoden bäst?

F: Är spaltmetoden väl lämpad för ämnet historia?

F: Är det bra att ta reda på vad föreläsningen handlar om innan du kommer dit?

F: Hur använder du dig av pappret enligt spaltmetoden?

F: I vilka ämnen går det bra att använda dashmetoden?

F: Vilken stor fördel finns med dashmetoden?

F: Vad ska stå högst upp på pappret?

F: Hur använder du dig av dashmetoden när du antecknar?

F: När är det en fördel att använda dashmetoden?

F: När är det en nackdel att använda sig av dashmetoden?

Slutord

Nu har du lärt dig mycket om olika anteckningsmetoder. Denna kunskap kan du ha stor nytta av i många sammanhang. Kombinera gärna de fyra anteckningsmetoderna med varandra och gör det gärna på ett personligt sätt. Det är viktigt att du gillar dina anteckningar och känner dig bekväm med ditt anteckningssätt. Motivation är A och O när det gäller inlärning. Lycka till med dina anteckningar i framtiden!!!